Tvåsamhet

Jag tror på kärleken mellan två människor. På riktigt.
På äkta kärlek, på tvåsamhet.
Därför blir jag så trött och ledsen när man flera gånger blir raggad på, av upptagna killar. Dom kanske har familj, är kanske förlovade eller till och med gifta.
Jag blir lika förbannad när killar raggar på fruntimmer som inte är jag, eftersom jag då inte vet hur den där flörten kommer sluta.
Jag hänger naturligtvis inte på, även om det säkert varit lockande, men vad blir svaret från donnan två bord bort?
Jag vill inte bli bedragen och förd bakom ljuset och jag vill rakt inte vara en sån tjej som killar är otrogna med.

Jag vill ha en kille som ser mig framför alla andra, som uppskattar den jag är med alla mina brister.
När han ser en, för honom, attraktiv tjej ska han helst tänka " tja...snygg. Men jävlar vilken kanontjej jag har" och han ska acceptera att känslor är något jag inte så ofta pratar om.
Jag vill ha någon som vill stryka på min arm tills jag somnar och dra lite lätt i topparna på mitt hår.
Någon som pussar mig i pannan, som håller min hand när ingen ser.
Någon som ler med ögonen när våra blickar möts.

Jag VILL bli gammal och skrynklig med någon och gnabbas över småsaker och åka på semester till Gran Canaria.

(Eller... ska jag sluta titta på film?)

Jag tror på tvåsamhet. Visa mig att den finns!