En del av mitt hjärta

Helgen som så många längtat efter slutade i stor sorg och omedelbar saknad när vi förlorade en fantastisk människa, en familjemedlem.
En person jag minns från barnsben, som ett busfrö, en "knartt".

När jag tänker på dig minns jag ditt leende, ditt skratt, dina uttryck, dina skämt.
Hur du och Pierre pratade rått och ditten och datten, hur ni skämtade om katterna -
därför blev jag så himla glad i mitt hjärta när du hittade och tog hand om Molle.
Även om ni ofta lät hemska och kalla vet jag jag att ni både har ett hjärta av guld.
"Det lät storst när katta stjit" vet ni.

Jag minns när du ringde mig och frågade efter Pierre - från vårat hemnummer. Ingen var hemma men du visste vart nyckeln var och hade helt enkelt bara gått in,
det är att "känna sig som hemma" det.

Hur du lurade mig att du blev full av EN klunk brännvin och vilken panik jag fick.
Du var inte så gammal då.

-

Ofta försöker jag att inte tänka på dig.
För jag vill inte tänka på att du aldrig mer kommer ringa, skriva ett sms, chatta.
Aldrig dricka kaffe, sno snus av mig och cigaretter från min mamma och pappa.
Inte dricka kaffekask mitt i veckan och aldrig mera glida in på vår gård i dina föräldrars bil...
Du hade hela livet framför dig, massa vänner, familj och en flickvän jag vet du tycker så mycket om.
Fysiskt är du borta men din själ lever för evigt kvar. Våra minnen av dig.


En del av mitt hjärta kommer alltid vara hos dig.

-

RASMUS
Vi tänker på dig, älskar och saknar dig.
God natt, vi ses!

♥